 |  |  |  | | Studiecirklar och seminarier | |  | | | "Odla med Solen" är namnet på studiecirklar om odling. I Nacka drivs de i samverkan med Studiefrämjandet och I Luleå med Vuxenskolan. Cirklarna är kopplade till praktisk utveckling.
Här följer några slutsatser av vinterns cirklar och seminarier i kort sammanfattning:
Vi arbetar idag inte mycket fysiskt för vårt uppehälle. Därför behöver vi mindre energi i maten än tidigare, kanske under 2000 kcal/dag, men då ökar kraven på näringsinnehåll i den mat vi får i oss. Vi behöver en god balans mellan kolhydrat, fett och proteinMen vi behöver också mineralämnen och bioaktiva substanser, dvs. vitaminer, enzymer, antioxidanter och mer eller mindre okända substanser, som ihop med mineralämnena skyddar oss mot sjukdomar och håller oss alerta.
Våra förfäder har utvecklats i samverkan med växter och djur. Behovet av denna samverkan är inbyggd i våra gener. Bildningen av bioaktiva organiska verkningsämnen i växter och djur förutsätter en god försörjning med mineraler. Genom att mineralinnehållet i odlingsväxter har minskat och blivit mer obalanserat har även de bioaktiva skyddsämnena minskat i de gröna växterna och vidare i näringskedjorna, troligen mycket avgörande ur hälsosynpunkt.
Mull i jorden ökar den biologisk aktivitet som behövs för att frigöra mineraler. Men mull har odlats bort i handelsgödsel-jordbruk, vilket är ett skäl till att våra födoväxter blivit mindre mineralrika. Ett annat skäl är att "förädlingen" av t ex trädgårdsväxter inriktats på kvantitet iställer för kvalitet. Samtidigt som vår livsstil idag kräver en extra näringsrik föda har industriell odling och förädling således lett till att både mineralämnen och bioaktiva ämnen minskat i vår kost. Detta kan vara en viktig faktor bakom ökningen av kroniska sjukdomar som fetma, diabetes, hjärt- och kärlsjukdom, cancer, astma, allergier och nervsjukdomar. Naturligtvis spelar också andra faktorer in, som miljögifter, brist på motion, stress och andra former av ohälsosam livsstil.
En lösning på dessa problem finner vi i de gröna delarna av vilda och mindre förädlade växter med stora rotsystem. De tar upp mycket mineraler och bildar även mycket bioaktiva substanser, särskilt om de växt i en humusrik jord med ett rikt biologiskt liv. Vi behöver också utveckla odling av mineralrika växter med hyggligt långsamma kolhydrater och effektivt upptag av mineralämnen som bovete och quinoa.
Vi arbetar vidare med att identifiera lämpliga växter och sätt att nyttja dem i produkter. Praktiska resultat ser du både på Hälsogården och i Fisksätra redan sommaren 2010.
---------------------
Något om sådder och odling
Tidiga sådder
De första sådderna av t ex persilja, purjo och kryddor startar i februari i växthus eller drivbänk. Sedan följer sådant som kål, sallat och squash. På friland sås morot och palsternacka tidigt. Med väv kan många växter sås ett par veckor tidigare än utan. En bra ide är att både förkultivera och direktså grönsaker så att skördetiden förlängs.
Senare sådder
Det finns grönsaker med kort skördetid och som även utvecklas snabbt. De behöver sås i omgångar, med lämpliga mellanrum. Exempel (med ungefärlig utvecklingstid i parantes) är:
Dill (50 dag), rädisor (45 dag), majrovor(50), sallat (55), rucola(45), portlak(45), ärtor (50), bönor (55), squash (55) osv.
Också blommor som bör sås i omgångar. En luktärtshäck kan anläggas med färdiga plantor samtidigt som man sår frön mellan plantorna som kommer att blomma några veckor senare.
En del sådder är säkrare när jorden är varm, t ex rödbetor. Andra grönsaker blir bättre på hösten. För sena sådder passar frosttåliga grönsaker som sallat och asiatiska grönsaker. Asiatiska grönsaker går inte i blom när dagarna blir korta och bör i huvudsak sås sent.
Många växter utvecklas på mellan 45 dagar och på två månader. De sista sådderna kan ske i mitten på juli.
Det gäller också att vara snabb med rensningen för att ogräset inte skall "växa en över huvudet". Utplanterade växter får ett försteg framför ogräsen om man snabbrensar bänkarna innnan utplantering. Så gynnas t ex mangold, majrovor, dill, blåklint, sallat, salladskål, asiatiska grönsaker mm.
Många sorter bör sås i omgångar, även t ex mangold, majrovor, dill och blåklint, Frön av ärtor, bönor, rädisa kan man blötlägga och så på nyrensade bäddar.
För t ex rädisor och dill behövs en jord som håller mycket vatten. Ett område med mycket torv eller mull i jorden är värdefullt.
Skörden är avslutad av lök, morötter, potatis, rödbetor, palsternackor, ärtor, bönor och blommor.
 Johan och Nabi lastar ärtor och havre i stora frölådan och i den lilla en vallfröblandning med 7 olika sorter av klöver och gräsfrö.
 Här har det blivit augusti. Ärthavren utvecklades väl där jorden var dränerad. I botten ser vi hur vallfröet utvecklats till klöverrik vall.
Lådor som skall till stan.
| | 8466 besökare sedan 07-08-26 |  | |  |  | | | | | | | | |
| Naturlig hälsa | I naturen finner vi verkligt nyttiga växter som nässla, strandkål, olika spenatväxter osv. Karin Lundström utvecklar en perenn köksträdgård som liknar naturen och kan skördas nästan året om. http://www.homeopat.org/ se en provodling på Hälsogården. filer.
I ekologisk odling kan man få fram växter fulla av mineraler, vitaminer, anti-oxidanter: ämnen som motverkar cancer mm.
Grön- och annan bladkål, broccoli, bladpersilja och mangold, fulla av klorofyll, passar i sallad, persillade och gröna smoothies enligt Viktoria Boutenko och kan bota det "metabola syndrom" som många lider av. http://www.rawfamily.com/
| | 2010-09-05 |
| Hållbart leverne | Där Östergötland möter Småland skapar Jan Gustafson-Berge ett hållbart leverne. Den 29/8 var det seminarium på torpet Lövudden om Permakultur och omställning. Se vad Jan skriver om vardagsekologi: http://backaberg.blogsome.com | | 2010-08-31 |
| Det metabola syndromet | Miljöförstöringen har pågått alltför länge. Intaget i samhället av kol och olja måste ner. Jordens ämnesomsättning är helt i olag och temperaturen stiger, hon svettas!
Vi människor mår inte heller bra. Diabetes, fetma, hjärtproblem, cancer, allergier och psykiska problem ökar. Genom att ställa om intaget kan både vi och Jorden helas. | | 2010-08-30 |
|
|
