Startsida | Aktuellt | Ekobutiken | Tjänster
Omställning
Historik
Kontakt
Ekoringen-Sthlm
Får och lamm
Studier
Landskapet
Skogsvård
Bilder
Gästbok
Bli medlem
Filer
Maila oss
Dagbok
Admin
Eko-tjänster
I Luleå hölls ett seminarium Odla för Hälsa den 26/11 -09.

Att odla för hälsa
Rapport från seminarium med Bengt Lundegårdh på EFS-Sundet i Luleå 091126
Arrangör: Ekoringen Ek
Rapportförfattare: Nils Tiberg utifrån B L:s föredrag, en rapport av B L (1) och diskussioner.

1. Hälsoläget i Sverige
Hälsoläget i Sverige har kartlagts i en folhälsorapport är 2005 . Den visar att:
• Hjärt-kärlsjukdomarna är ett av de största folkhälsoproblemen och den dominerande dödsorsaken
• Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdom för både män och kvinnor
• Diabetes ökade 1980 -2002 med 40 % till ca 300 000 personer varav närmare 90 % diabetes typ 2.
• Andelen personer i befolkningen med fetma fördubblades 1980 - 2002
• Allergisjukdomar ger de vanligaste långvariga hälsoproblemen bland barn och drabbar även vuxna.
• År 1990 led 1/3 av de sjuka av kroniska sjukdomar. År 2020 beräknas kroniska sjukdomar stå för 2/3.

Kaloriintaget har 1980 – 2005 ökat till idag 2500 kcal/dag, en ökning med 10 %.
Energitäta födoämnen ökar. Socker ingår i många livsmedel. Säd (ceralier) ger mycket energi (fågel-föda)
Det krävs ca 20 min motion/dag för att förbränna det ökade energiintaget.

2. Vad innebär näringsrika livsmedel
Växter utgör grunden för livsmedelsproduktion (för fisk är det växtplankton). För att växa behöver landväxter makronäringsämnen: K, Ca, Mg, N, P och S och mikronäring: Fe, Mn, Zn, Cu, Cl, B, Mo och Ni. Människor behöver dessutom F, Si, V, Cr, Se, I, Co, Na. Det innebär att växter som dras upp i näringslösning kan växa bra, utan att innehålla de mineralnäringsämnen som människan behöver.

Växter utgör livsmedel för människor och foder till djur, som i sin tur ger olika produkter till människor. Växternas näringsinnehåll påverkar därför människan både direkt och indirekt via animaliska livsmedel. Både växter, djur och människor är också beroende av att makro- och mikronäringsämnena finns i rätt balans. När systemet är i balans producerar växten utöver kolhydrat, fett och protein med sina kvalitetsegenskaper, tusentals substanser för skydd, underhåll och tillväxt. De är s k vitaminer, enzymer, hormoner, antioxidanter och så vidare. Djur och människor har under årmiljoner anpassat sig och drar nytta av dessa bioaktiva ämnen eller fytokemikalier. Om växten får en obalanserad näring, t ex mycket konstgödselkväve, minskar den sin tillverkning av dessa krävande verkningsämnen. Det innebär att växten får ett sämre försvar, att behov av växtskyddsmedel ökar och att den som konsumerar växten får i sig mindre av olika bioaktiva ämnen, som kan vara inflationshämmande, anticancerogena osv.

Vissa växtsorter tar upp mycket mineralnäring - andra lite. De bildar också olika mängder av bioaktiva verkningsämnen. Vilda och mindre förädlade växter, som nässla och grönkål, har stora rotsystem och tar upp mycket mineralnäring. De bildar t ex också ca 30 gånger mer C-vitamin i sina blad jämfört med isbergssallat, som tillhör de växter som förädlats för hög produktion med hjälp av handelsgödsel.
Energi lagras främst i rötter, stam och frön. Dessa delar är fattiga på bioaktiva ämnen jämfört med de gröna delarna, bladen, där bildandet av de fytokemiska substanserna sker. Från energitäta delar utvinns t ex bet- och rörsocker och från fröer kommer spannmålsprodukter och många oljor.

Upptaget av näringsämnen och syntetiseringen av bioaktiva ämnen varierar mellan olika växtarter och sorter och beroende på odlingsbetingelser. En levande jord, rik på humus, gynnar upptag av mineralämnen och ger friska växter. I sådan jord utvecklas också mykorrhiza, som innebär att växtrötter samverkar med svampar med utbredda fina svamphyfer. Därmed ökar växten sitt upptag av både näring och vatten, men bjuder samtidigt svampen på socker, som tack för hjälpen. I en levande jord bildar även svampar, bakterier, andra mikroorganismer och djur, som mask, egna bioaktiva ämnen. Dessa kan tas upp av växter och föras vidare i systemet till djur och människor. Ett exempel är vitamin B 12.

3. Människans behov av näringsämnen
I begreppet näring ingår alla ämnen som är viktiga för vår fysiska och mentala hälsa: kolhydrat, fett och protein, de olika mineralnäringsämnena och hela serien av bioaktiva ämnen som vi har begränsade kunskaper om. Akut näringsbrist är knappast ett problem i västvärlden, däremot en dålig näringsbalans som ger långsiktiga effekter och påverkat hälsoläget t ex i Sverige. Människan behöver ett 50-tal s.k. essentiella näringsämnen med kosten, enligt dagens kunskap. Där ingår mineralämnen, aminosyror, fettsyror och vitaminer. RDI–värden, anger Rekommenderat Dagligt Intag, för ett antal näringsämnen. Om kosten är dåligt balanserad kan intaget av ett näringsämne vara för lågt och ge akut brist, men det kan också vara för högt och då minska intaget av andra näringsämnen. Intag kan också vara så höga att de ger ren giftverkan.

Vår naturliga ämnesomsättning bestäms av gener som bara marginellt förändrats sedan våra förfäder levde i träd som dagens chimpanser och åt gröna blad och frukter. Därefter blev våra förfäder jägare och samlare. Under hundratusen år fick våra förfäder i sig en mycket varierad kost med mer näringrik än den kost människan styrt in sig på sedan hon för 10000 år sedan hon blev bofast och började odla säd. Att fastställa RDI-värden är svårt. För många bioaktiva ämnen saknas kunskap. Vad krävs för ett starkt immunförsvar?

Forskning visar att brist på mineralämnen som Mg, Fe, Cu, Zn, Se och Cr innebär olika hälsorisker.
Det gäller även för vissa bioaktiva ämnen, vitaminer och antioxidanter. Det ligger nära till hands att tillföra olika ämnen som kosttillskott och i mediciner. Det har dock visat sig att sådana tillskott av enstaka ämnen eller kombinationer sällan ger önskad effekt, samtidigt som effekten kan vara god när dessa ämnen finns naturligt i kosten. Hälsa handlar om en komplicerad naturlig balans, som lätt kan störas. Tabletter till människor kan jämföras med konstgödsel till växter. Vi behöver en naturlig cocktail av näringsämnen i kosten som vi är anpassade till. På det sättet får vi i oss många skyddsämnen mot sjukdomar. Personer som äter lite, t ex äldre, sjuka och stillasittande, inkl ungdom, har extra stort behov av en verkligt näringsrik kost.

4. Näringsinnehållet i kosten har minskat
Vårt intag av näringsämnen bestäms dels av hur vi kombinerar olika födoämnen och dels av näringsinnehållet i de olika råvaror som används. Vår hälsa hotas av båda dessa orsaker.

Övergången till att leva bofast med spannmålsodling och husdjur innebar ett första steg mot en mer energirik, men mindre näringsrik kost. Ett andra steg har tagits genom industriella odlingsmetoder och ensidig växtförädling. En amerikansk studie (Thomas 2003) visar att halten av viktiga mineralämnen minskat i amerikanska grönsaker från 1940 till 1991. I morötter och potatis sjönk halterna av magnesium, kalcium, järn och koppar med 75 %, 48 %, 46 % respektive 75 %. Viktiga kvoter för vår kropps funktioner som Ca:P, Na:K, Mg:Ca and Fe:Cu har förändrats signifikant under 50-årsperioden. Enligt (Nylander 1995) har intaget av magnesium med svensk kost (obs!)minskat med 83 % under 1900-talet.

Även om olika undersökningar visar olika grader av minskning är bilden ändå entydig. Näringsinnehållet har minskat, särskilt i grönsaker. För frukt och bär är minskningen mindre(träd och buskar har stora rotsystem). Även näringsinnehållet i kött har minskat. Andelen omega 3 fett har minskat och omega 6 har ökat när naturbeten ersatts med spannmålsbaserat kraftfoder. Industriellt tillverkad mat med processade råvaror, mängder av tillsatser, inklusive socker, innebär många negativa hälsoeffekter.

Sänkt näringsinnehåll är ett resultat av att forskning och industri mer fokuserat på kvantitet och kostnad än på de mer svårmätta kvalitativa egenskaperna. Det har handlat om att tjäna pengar och som konsument att köpa billigt. Reaktioner mot vad som hänt och händer kommer nu även från officiellt håll. EU pekar bl. a på hälsoproblem kopplade till brist på järn, zink, magnesium, folsyra och vitamin B12.
I rapport skriven av BL finns en översikt av kunskaper om hur mineralämnen och vitaminer påverkar hälsan. En tabell visades med skyddsfunktion hos fytokemikalier, t ex anticancerogena ämnen i kålväxter. Ett diagram visade minskat näringsinnehåll vid ökat energiinnehåll i växter och växtdelar. En bild ger en god översikt av hur kvalitet hos växter och livsmedel påverkas av en mängd faktorer i odlingssystemet.

5. Åtgärder för en hållbar och hälsosam livsmedelsförsörjning
Lokal odling är A och O för en hållbar och hälsosam livsmedelsförsörjning:
• kortare transporter spar energi och ger färskare och mer näringsrika produkter
• återföring av näringsämnen underlättas med flera positiva odlingseffekter
• hälsosam motion för alla inblandade och sociala kontakter
• kvalitetsaspekter blir tydliga, en lokal ekonomi stärks
• lämpliga arbetsuppgifter, även inom förädling

B L rekommenderar en varierad kost, vegetarisk eller blandkost beroende på vad individen mår bra av.
Det är viktigt att vi äter mindre av snabba kolhydrater. B L har själv minskat socker i kosten radikalt och upplever att smaksinnet förändrats så att han nu uppskattar att äta t ex bladväxter som grönkål råa i sallader.
För att kunna dra full nytta av de bioaktiva ämnena i bladgrönt är det viktigt att undvika värmebehandling. Det gäller också för frukt och bär med sina antioxidanter. Snabba kolhydrater i ceralier, t ex vitt bröd och ris bör minska och ersättas med långsamma kolhydrater, t ex i fullkorn av råg och havre, bovete osv.
B L är mindre entusiastisk för bönor som föda till människor och djur (soja). Bönodlingen tillför kväve till systemet som kommer att läcka någonstans. De transporteras ofta mellan kontinenter och måste kokas för att kunna ätas av människor. Innehållen av protein och bioaktiva ämnen blir därför ganska låga.
B L rekommenderar mer fullvärdiga grönsaker och frukt i kosten och även bär och nötter. Bladgrönt av rätt sorter är en bra källa för såväl protein som långsamma kolhydrater, mineraler och bioaktiva substanser.

6. Diskussion
Samlat från gruppdiskussioner:

• Detta seminarium är en väckarklocka som borde nå även ”ofrälsta”
• Folkbildningen har en viktig roll i spridningsprocessen
• Utarbeta förslag på när, var och hur utbildning skall ske - från odling till förädling
• Guidning till råd och stöd för dem som vill starta en verksamhet med nätverk och faddersystem
• Ge ungdom varvad utbildning genom Af, med teori på förmiddag och praktik eftermiddag
• Gör miljön runt odlingarna tilltalande, ger också försäljning på Hälsogården ett uppsving
• Utveckla kontakter med: Restauranger, storkök, skolbespisning, dietister, enskilda läkare, hälsovägledare, trädgårdsföreningen, kolonilottsföreningen, kommunens parkavdelning, friluftsfrämjandet, Af, naturskyddsföreningen, livsmedelsproducenter, enskilda NO-lärare, hushållningssällskapet, universitetet, handel inkl ICA, KF och Nordansmak (s k cluster)
• Utveckla kontakt med media (Bengt Lundegårdh borde sitta i TV-sofforna och berätta).
• Det finns en våg att rida på. Folk är intresserade och upprörda över misskötsel av djur. Åk med.
• Många deltagare från skilda läger - men inga representanter för hälsovården - synd
• Överraskande att isbergsallad är en så "dålig" grönsak och att persilja och grönkål så mycket bättre
• I tider av många kostråd visade Bengt det råd som står sig säkrast; ät framförallt allsidigt.
• Ät mindre av energitäta livsmedel som socker och mer av näringstäta livsmedel som bladgrönt

• Snabb förändring kräver att konsumenterna måste reagera på tingens nuvarande ordning
• Hälsoargumentet är mycket starkt och skapar förutsättning för nya etableringar med nya människor
• Växter med mycket mineraler och bioaktiva ämnen bör provodlas på Hälsogården och förädlas
• Genom odlingsplanering och produktutveckling bör mer bladgrönt göras tillgängligt hela året
• I samarbete med studieförbund och hälsomyndigheter bör produkterna provas av utsatta grupper
• Ett brett utvecklingssamarbete bör läggas upp även utanför Norrbotten
• Det behövs ekonomiska resurser för att föra ut resultaten till allmänheten, entusiasmera unga människor att odla egna livsmedel och producera för avsalu samt få handelsledet att marknadsföra hälsosam, lokalproducerad, ekologisk och klimatsmart livsmedelsproduktion.
• Köpenhamnsmötet öppnade inte för lösningar uppifrån av globala problem. Men tillsammans kan vi ställa om samhället, minska klimatpåverkan och skapa hälsa och arbete.

7. Varning för livsmedelskris - efterord av Nils Tiberg

Krisens första ansikte, svält
Efterfrågan på livsmedel och på jordens skördar ökar genom:
• Mer resurskrävande matkonsumtion med mer kött i främst Kina men även i Indien m fl länder
• Socker och spannmål odlas för att tillverka drivmedel, främst i Brasilien och USA
• Befolkningsökning, 80 miljoner/2009, mest i redan utsatta länder

Tillgången på livsmedel minskar:
• Hög temperatur och rekordtorka 2009 i Afrika, Argentina, Australien, Västra USA, Kina...
• Regn och översvämning, stora "disaster areas" i USA hösten 2009, mycket skörd tillspillo

Genom att efterfrågan ökar och tillgången minskar, kan vi förvänta oss svält i länder med svaga sociala skyddsnät, där människor inte kan köpa sig mat. Samma länder kan samtidigt exportera livsmedel! Det kommer att öka flyktingströmmarna och kommer att öka kraven på solidaritet mellan jordens folk.

Krisens andra ansikte, ohälsa
I västländer, som Sverige, får vi övernog av kalorier - men blir sjuka av maten. Vi lever uppåt 80 år i snitt, men som vi hört ökar diabetes, fetma, hjärtsjukdom, allergier och cancer - och medicineringen.
Den energirika kosten verkar sakna något väsentligt. Många vill välja en mer hälsosam kost, men det försvåras av om näringsinnehållet i våra livsmedel sjunker, utan att vi är riktigt medvetna om det.
Livsmedelskrisen leder till att det av flera skäl viktigt att satsa på lokal livsmedelsproduktion.

8. Referenser

1. Lundegårdh B. 2007 Förändringar av råvarans nyttigheter – Vad kan den svenska bonden göra för att öka sin globala konkurrenskraft? Internrapport LRF, http://www.cul.slu.se/publikationer/RapportLRF.pdf

2. Ekoringens hemsida www.halsogarden.se



8467 besökare sedan 07-08-26